Trots allt vedervärdigt man ser runt ikring oss är det inte svårt att se kärlek i annat. Den vill inte alltid som man själv önskar, men den finns där och den är toppen. Toppen, toppen och bara toppen. Det är hur det borde vara, men inte som det är. Det saknas något. Två saker saknas, minst.
Det är inte rabarberkräm som saknas, det är något helt annat. <— -t
Och framförallt är det en liten söt en som saknas mig. Två små söta som är mellan två arga gubbar. Till de arga gubbarna har jag en fnysning: PFFT!
Oj vad varmt det blev nu. Spännande att fundera över vad det kan bero på. Som Annika Lantz brukade säga: ”Det är så sant, lika sant som att jag heter Annika”.
Ganska torftigt citat, det håller jag med om. Men vad gör man? Det är inte så mycket att göra alls, det är bara att vänta på det goda som är i antågande. Per definition är det just det: det goda. Mycket märkligt kan man tycka, men så är det skrivet.